Det tjänar inte till att bli arg
Det där e-mailet jag skrev till Ecco visade sig vara sänt till "fel" mottagare. Den trevliga Ecco människan svarade att det enligt allmänna reklamationslagen (heter den så?) är butiken där skon är köpt som står för reklamationer. Så min ilska riktades fel, sånt himla slöseri med energi.
Nu riktas den MOT rätt ställe, din sko. Så förhoppningsvis tar jag med skorna på fredag när jag ska iväg. Hoppas på lite plusgrader så sonen kan ta höstskorna.
Märkligt sammanträffande
Ibland är det så svårt att förstå att tiden går så fort som den gör och att märkliga sammanträffanden äger rum när man minst anar.
Vi var på vinterpromenad hela familjen och hade med oss varm choklad med smörgåsar. Vi visste att barnen inte skulle orka gå så värst långt så när vi närmade oss mitt gamla dagis tänkte vi att det skulle vara ett utmärkt ställe att fika på. Lek för barnen och bänkar att sitta på. Sagt och gjort. Vi gick dit och jag mindes hur det var när jag var liten. Började räkna och kom fram till att det var 25 år sedan jag gick där! Tänker vidare att mina storbarn är 5 och 6 år, alltså, lika gammal som jag var då. Jösses, om 25 år, hur gammal är jag då? ... 55 år, som min mamma typ. Oj.
Klarfikade och lekta beger vi oss hemåt. På vägen möter vi - min gamla dagisfröken Gittan. Det visade sig att hon återigen arbetade på samma dagis.
Ja, mycket märkligt att vi just idag skulle mötas.
//Rebecka
Jag ska bara...
I och med föräldraledigheten har mina tankar börjat snurra om vad jag vill göra i framtiden, när jag blir stor. Jag har en socionomexamen men vill jag VERKLIGEN jobba med det? Mitt arbete är otroligt stressigt, jag vet att man knappt hinner med sig själv och än mindre familjen när det är som värst. Eller, värst är det när man inte ens hinner med jobbet. Det är myndighetsutövning i den allra mest stressande formen.
Men, nu har jag i alla fall bestämt mig för att läsa Matematik B på distans. För om jag får drömma, och det får jag, så vill jag bli barnmorska. Eftersom jag gick hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet har jag endast allmän behörighet. Kaxig som jag är vet jag att jag kommer klara av kursen. Men det är en lång väg till att bli barnmorska. 4,5 år på högskola. Orkar jag det och det viktigaste, har vi råd?
Så, jag ska bara - (A) fixa tvätt, disk, dammtorka tvn, städa byrån i hallen, dammsuga, skura. Sedan, läsa matte P(A)=0,25. Alltså, P= sannlikheten att händelse (A) inträffar är 25%. ööööööh öhhhh
//Rebecka
Ett skickat arg-mail
Har nu skickat ett argt e-mail till Ecco skor. Se nedan, nu återstår bara att invänta svar. Jag är måttligt road av det faktum att skorna kostade en förmögenhet och gick sönder direkt! Ggggrr!
"Hej!
Jag köpte i november ett par var sina Ecco-kängor till min son och dotter, 5 och 6 år gamla. Säljaren sa att skorna var så himla bra och visade för mig alla sätt att ta hand om dem så som att ta ut sulan för att ta bort grus så att inte sulan skadas, inte torka dem i torkskåp osv. Redan efter ungefär en månad fäster inte det ena kardborrebandet på sonens sko. Det hänger och slänger. Vi säger till honom vid upprepade tillfällen att han måste stänga det annars går skorna sönder. Han säger ledsen att han försökt göra det man att det hela tiden går upp. Så nu i januari kvarstår problemen och jag som mamma svär varje dag över det förbaskade kardborrebandet..
Dotterns skor håller fortfarande.
Vad ska vi göra? Vi har lagt ut mycket pengar på ett par skor som vi trodde skulle vara bra. Vi har fotografier på skorna som går att bifoga vid mailkontakt.
Tacksam för svar!
Hälsningar
Rebecka"
Flyttar in i "huvudbloggen"
Tidigare var detta min pysselblogg men ack så lite jag pysslat de senaste ÅREN. Hujedamej!
Idag kommer jag sysselsätta mig med diskning. Diskmaskinen är trasig och helt fullproppad med junk, har tagit mig en liten surfpaus.
//Rebecka
När bloggen legat nere...
...har det varit jul i vårt hus. Den samman faller med mellanbarnets födelsedag. Varken ork eller lust har funnits att skriva i bloggen. Men jag får göra ett nytt försök. Vet ju att det inte är så många som läser den men gör det mer för min egen skull.
De inre demonerna har fått ett större grepp och jag fajtas med dem varje dag. Behöver hitta mig en vapenbärare, men var? Och hur har man råd med det?
//Rebecka
