Tisdagsuppdatering

Dagarna rusar förbi och jag försöker att ta tillvara på varje dag. Att ha fått barn nr 3 är fantastiskt men mitt i detta så vill man inte att tiden ska gå. Det kan vara sista gången vi har en liten bebis, ja jag skriver faktiskt KAN, inga dörrar stängda men rent logiskt så blir det nog inga fler. Det innebär boende och bilproblem... samt att vi ska hinna med de vi har.
Lillstrumpan är nu snart två månader och förädlar vår tillvaro med leenden och skratt. Han bjuder vissa kvällar på högsång på grund av en strulande mage.
Vi har nu nästan lyckats få till en fungerande vardag. Morgonstress, eftermiddagshämtningar, bvc med mera. Mellanbarnet Ella har haft jobbiga två månader. Det började med att lillebror kom och jag var på sjukhuset. Ella (och Robin) var hos sin moster och morbror tillsammans med favorit kusinerna dagen och natten då lillebror föddes. Hon var mycket skeptiskt till att hon VERKLIGEN skulle få sova över och om HENNES mamma verkligen sagt det. Under kvällen hade hon funderingar på hur lillebror skulle ta sig ut och hur de skulle laga mammas mage. En förstående moster försökte prata med henne men de djupa tankarna satt i länge. När hon dagen efter kom till sjukhuset ville hon sitta i mammas knä, titta på magen och helst inte går därifrån... Vår stora tjej på snart 5 år blev helt plötsligt liten och ledsen. När vi alla sedan kom hem och var lediga fortsatte hon vara oroad. Oroad på ett sätt som visade sig genom plötsliga trotsningar, otröstligt gråtande och grubblande lättsårad. Vid minsta motstånd kunde hon sårad gå och sätta sig själv på balkongen gråtandes och yttrade att allt var orättvist. När dagislämnadet startade efter en hel sommar tillsammans fortsatte det vara jobbigt för henne. Dagispersonalen fick sig en tillsägelse av modern som önskade att de kunde komma och möta upp på morgonen och åtminstone säga hej och godmorgon. Det var många förändringar för Ella på en och samma gång, storebror hade slutat och börjat på skolan, lillebror hade fötts och mamma mycket upptagen med lillebror. Det har blivit bättre men är ännu inte riktigt bra... Ella berättar att hon ofta tänker på döden och hur det skulle vara om vi (mamma och pappa) var döda. Hon frågade för ett tag sedan sin pappa om det inte var så att han saknade sin mamma och pappa. Han svarade att det är klart han gör och hur hon kom att tänka på det. Ella svarar att mamma har ju mormor och morfar kvar. Antagligen relaterade hon till sig själv och hur orättvist det var för hennes pappa och hur mycket hon skulle sakna oss om någonting hände.
Storebror går i skolan och har blivit sådär lagon kaxig. Han berättar efter skolan är slut på dagarna om hur han har ljugit. Han använder inte själv det ordet men han säger att han har lurat de andra och sagt att han bland annat kommer från England och att han är med i ett tv-program. Jag försöker säga till honom att det kan bli så tokigt och att de andra kommer att avslöja honom vilket kan bli jobbigt... Han ser mycket fram emot att gå på hockey som han nyss börjat på, i morse räknade han dagarna till att det ska bli söndag igen.
Nu ska jag och lillstrumpan klä på oss och gå till bvc och sedan hämta syskonen på dagis och skola.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0